Självkänsla
![]() |
![]() |
Det där med självkänsla kontra självförtroende är inte lätt. Är medveten om att jag ofta har ett gott självförtroende när det gäller jobb mm. Jag presterar oftast bra. Ger mig inte när jag ska utföra något, det ska bli, helst perfekt. Typisk tävlingsmänniska....
MEN sen kommer jag in på det här med självkänsla. Inte lätt. Alla människor har ju behov av bekräftelse för att få en bra självkänsla. Man måste få veta att man duger. När det gäller prestation är det ju självförtroendet som stärks och det är ju som sagt ok. Men att duga som människa, som den man är utan ett skydd av prestation. Att bli älskad för den man är. Har man vuxit upp med en far som bekräftade enbart vid prestation. Nr ett var det enda som dög. Då är det inte så konstigt att man inte tycker att man duger som man är utan att vara duktig.
Det blir svårt med närhet, man tror inte att man duger...man drar sig gärna undan för att inte bli sårad...Här kommer Jante också och knackar på axeln och hånler....du ska inte tro du är något...
Kul att du bloggar! Jag har ju inte så mycket tid över nuförtiden, så jag kanske inte är så aktiv på att skriva kommentarer, men jag ska försöka.
Ja det med självkänsla är inte lätt alla gånger. Det man visar utåt för omgivningen (även om man är bra på det och blir bekräftad) så är det ju inte alltid så man känner i hjärtat. Det gäller nog att hitta en balans där mellan.
Kram till bästa mamma
Visst är det med självkänsla svårt. "Duger inte" kommer ofta i våra tankar...
känner igen mig själv och min situation i det du skriver. Tror det finns många "pappas duktiga flicka" därute. Vi borde bilda en förening och bara peppa varann. Bara säga snäll och positiva saker när man träffas - det vore nog inte så dumt. Så lätt att hamna i den negativa "gnällfällan" istället för att se det som är bra.