annjo

Varför kan man aldrig lära sig.
Tänkte vara snäll och svarade i telefon nu ikväll.
Såg att det var en säljare, en äldre man.

Fick ta en lång harang om hur arg han var på alla som gjort fel i hans affär.
Han hade åkt runt på banker mm och kollat tider för tillträden mm.
Hade fått oklara uppgifter, varit på fel bank, ringt köparna.
Han trodde att de inte hade pengar och försökte lura honom.
Det enda de gjort var att de bytt bank.


Mannen fick för sig att maffian var inblandad. Skulle polisanmäla köparna mm.
Allt detta för att han inte fått reda på rätt saker.
Jag frågade varför han inte ringt mig först för då hade han fått svar på allt.
Men han ville inte lyssna. Bara skrek ut sin ilska.
Det fanns inget som egentligen var fel.

Det slutade med att han sa att om köparna inte hörde av sig ang en nyckel
skulle det inte bli någon affär. Han skulle bli oanträffbar.
Försökte förklara att han skrivit på ett kontrakt och var bunden.
Då blev han om möjligt ännu argare.
Slängde på luren i örat på mig.


Det är inte lätt att bli gammal och trött.
Men det är fasen inte lätt att ta deras frustration heller.
När deras hjärna börjar spela dem ett spratt.
När man försöker förklara och vill hjälpa.

Man är som en slasktratt där man kan ösa i all skit.
Inte konstigt egentligen att man blir trött i själen.