annjo

Jag går och tränar yoga på onsdagskvällar.
Det är riktigt härligt för kroppen och själen.
Vissa övningar är riktigt tuffa och mjölksyran flödar i musklerna.
Men efter det slappnar man av och det är en härlig känsla när blodet
strömmar genom musklerna igen.
Andningsövningarna är också härliga då man verkligen syresätter hela kroppen.
Ibland kan man dock känna sig lite fånig som tex när man gör "hunden". 
Man står på alla fyra, svankar och kröker ryggen om vartannat, räcker ut tungan och flåsar....hehe. 
Måste se rätt kul ut... 
Efter ett sådant pass blir man ganska fnissig och lite hög.

Tänkte jag skulle läsa om just denna yogaform och lära om ursprunget.
 Detta stod att läsa i wikipedia om kundalini.

Kundalini är sanskrit och betyder ringla (Jung 1996). Begreppet är centralt inom den hinduistiska mystiken där kundalini är en gudinna, en kvinnlig kraft, som symboliseras av en orm.

Kundalini har gett namn åt en egen form av yoga – kundalini-yoga – som är en del av den tantriska grenen inom hinduismen. Kundalini-yogan grundar sig på en egen fysiologi där människan har en fysisk och en subtil kropp. Den subtila kroppen är osynlig och består av energicentra som kallas chakror (sing. chakra), vilket betyder "hjul". Dessa är sammanlänkade genom tunna kanaler, ådror, som kallas nadier (sing. nadi), i vilka en speciell slags energi flyter. De olika chakran är placerade längs ryggraden och förknippas med olika gudar. Kundalini-gudinnan ligger sovande i kroppens nedersta chakra, Muladhara, vid svanskotan (Jacobsen 2004). Genom att rensa kroppens kanaler kan hon väckas till liv. Detta sker bland annat genom yogaövningar så som andningskontroll, mental koncentration och användning av mantran. Sedan pressas kundalini-kraften uppåt som en orm (Jung 1996) genom resterande chakror för att slutligen förenas med guden Shiva i kroppens översta chakra, Sahasrara. Detta är den högsta verkligheten och målet med kundalini-yogan. Tillståndet kan bli permanent redan här i livet. En person som nått hit kallas jivanmukta och betraktas som frälst, det vill säga att det individuella självet, atman, nu är förenat med världsjälen, brahman. Om kundalini-kraften inte pressas uppåt kan den istället gå nedåt i form av sexuell energi (Jacobsen 2004).

Låter väl spännande...:)